Vem behöver ett VPN?

VPN-tjänster syns ofta i annonser och sponsrade inslag, och löftena är stora: mer säkerhet, mer integritet, ibland nästan total anonymitet. Men hur mycket av det spelar faktiskt roll för en vanlig användare i Sverige?

I den här guiden går vi igenom vad ett VPN faktiskt gör, vad det inte gör – och när det kan vara värt att betala för en tjänst. Underlaget bygger på oberoende rapporter och teknisk dokumentation, inte på affiliate-avtal eller sponsrade tester.

Målet är enkelt: att du ska kunna avgöra om ett VPN är ett relevant verktyg för dig, eller om dina befintliga skydd räcker.

Behöver du ett VPN? Ställ dig själv dessa frågor:

Ju fler gånger du svarar ”ja” på frågorna nedan, desto större är chansen att du faktiskt har nytta av ett VPN i vardagen.

• Använder du ofta publika wifi-nätverk (kaféer, hotell, flygplatser)?
• Vill du begränsa hur mycket din internetleverantör kan se av vilka sajter du besöker?
• Känns det obekvämt att din IP-adress kan användas för att följa dig över flera webbplatser?
• Har du appar eller tjänster som hanterar känslig information även utanför hemmet?
• Vill du ibland kunna framstå som att du är i ett annat land (t.ex. vid resor)?

Om du däremot:

• Nästan alltid surfar via ett eget, skyddat hemnätverk,
• Främst använder moderna, https-skyddade sajter och appar,
• Och inte stör dig på att din internetleverantör kan se att du besöker stora, välkända tjänster,

…då är din riskprofil låg – och ett VPN blir mer ett extra lager integritet än ett måste.

Vad gör ett VPN egentligen?

Ett VPN lägger ett extra skyddslager ovanpå din vanliga internetuppkoppling. All trafik från din dator eller mobil går först genom en krypterad “tunnel” till VPN-tjänsten, och därifrån vidare ut på internet. För den som driver wifi-nätet eller är din internetleverantör ser det då bara ut som att du pratar med VPN-tjänsten – inte vilka webbplatser du besöker eller vilka appar du använder.

I dag är det mesta du gör på nätet redan krypterat med https. Det betyder att någon på samma öppna wifi normalt inte kan läsa innehållet i din bank, din mejl eller dina inloggningar. VPN ändrar alltså inte allt från ”osäkert” till ”säkert”, utan minskar mängden information som läcker runtomkring: vilka sajter du besöker, hur mycket du surfar och vilken IP-adress du har.

Det ett VPN inte gör är minst lika viktigt: det stoppar inte bluffmejl, dåliga lösenord eller skadliga nedladdningar. Det gör dig inte anonym mot tjänster där du är inloggad, som Google eller Facebook. Ett VPN är ett nätverksskydd och integritetsverktyg – inte en magisk sköld mot alla digitala risker.

Ett annat skäl många skaffar VPN är möjligheten att “byta plats” – alltså att låta det se ut som om du surfar från ett annat land än Sverige. Det används ofta för att försöka komma åt ett annat utbud på streamingtjänster som Netflix, Disney+ eller sporttjänster. Rent tekniskt fungerar det, men juridiskt är bilden tydligare: i användarvillkoren står normalt att du bara får ta del av det innehåll som är licensierat i det land där du faktiskt befinner dig, och flera tjänster säger uttryckligen att de får begränsa åtkomsten om de upptäcker VPN eller liknande. I praktiken brukar konsekvensen bli att innehåll blockeras eller att du får ett kraftigt begränsat bibliotek tills du stänger av din VPN – inte att kontot stängs, men du rör dig utanför vad tjänsterna egentligen tillåter.

De vanligaste hoten på nätet

För en vanlig svensk användare handlar riskerna sällan om filmiska “hackare”, utan om tre ganska vardagliga saker: insyn, spårning och slarvigt skyddade appar.

Publika wifi-nät. På kaféet eller hotellet kan den som driver nätet se vilka tjänster som används och ungefär hur mycket data du skickar. Trafikinnehållet är oftast skyddat av https, men appar och äldre tjänster kan fortfarande läcka mer än du tror. Ett VPN krypterar allt som lämnar din enhet, så att både nätägare och andra på samma wifi ser betydligt mindre om vad du gör.

Internetleverantörens loggar. Din operatör ser normalt vilka domäner du besöker och när, även om innehållet är krypterat. Det kan användas för statistik, marknadsföring eller sparas av juridiska skäl. Med ett VPN ser operatören i praktiken bara att du pratar med VPN-tjänsten – vilka sajter och appar du använder försvinner ur deras loggar.

Spårning och profilering online. Stora plattformar och annonsnätverk bygger profiler med hjälp av cookies, inloggning och fingeravtryck i webbläsaren. Ett VPN kan dölja din IP-adress och göra det lite svårare att knyta allt till samma person, men det stoppar inte spårning om du ändå är inloggad på Google, Facebook eller liknande. Där behövs andra verktyg: sekretessinställningar, annonsblockerare och sunt klickbeteende.

Riktade attacker mot din enhet. Försök att utnyttja sårbarheter i din dator eller mobil stoppas i första hand av brandvägg, uppdateringar och mobilens säkerhetsmodell – inte av VPN. Krypteringen gör det svårare att avlyssna din trafik, men den ersätter varken uppdateringar, tvåfaktorsinloggning eller försiktighet med bilagor och nedladdningar.

Kort sagt: VPN är starkt mot insyn från nätägare och operatörer, ger visst skydd mot snokande på publika nät, men löser inte alla säkerhetsproblem på egen hand.

Private Relay, brandväggar och gratis-VPN – hur bra skyddar alternativen?

Det finns redan en del skydd inbyggt i telefoner, datorer och appar. Därför är det rimligt att fråga sig: vad tillför ett VPN egentligen jämfört med sådant du redan har?

Apple iCloud Private Relay
Om du använder Safari på Iphone, Ipad eller Mac och betalar för iCloud+ kan du slå på Private Relay. Förenklat döljer det vilka sajter du besöker för din internetleverantör och gör din IP-adress mindre spårbar för webbplatser. Det liknar ett lättviktigt VPN-lager, men bara för Safari – andra appar och webbläsare går rakt ut på nätet som vanligt. Du kan inte heller välja land eller “låtsas” vara någon annanstans. Det är ett bra integritetsskydd för vardagssurf, men ingen full VPN-ersättning.

Brandväggen i router och dator
Brandväggen är ditt grundlås. Den stoppar ovälkomna försök att nå din dator eller mobil utifrån och ser till att bara trafik du själv startat släpps igenom. Den krypterar däremot ingenting och den döljer inte vilka sajter du besöker för operatör, arbetsgivare eller wifi-ägare. Brandväggen är nödvändig, men den löser ett annat problem än VPN: inbrottsförsök, inte insyn.

Gratis-VPN – skydd eller risk?
Gratis låter lockande, men här går det en tydlig skiljelinje. Seriösa aktörer som erbjuder en begränsad gratisnivå finansierad av betalande kunder kan ge samma grundskydd som ett betalt, fast med lägre hastighet och datatak. Men många “helt gratis”-appar lever på något annat: annonser, spårning eller ren datainsamling. Flera studier har visat att en del gratis-VPN läcker data, använder gammal, osäker teknik eller samlar in mer information än de skyddar.

Kort sagt: Private Relay ger ett smidigt extra lager för Apple-användare, brandväggen är ditt baslåsskydd – och gratis-vpn måste väljas med stor skepsis. Ett pålitligt betalt VPN ersätter inte dessa, men fyller luckan där de inte räcker: ett samlat, konsekvent skydd för all trafik, inte bara delar av den.

Vad får du med en betald VPN som du inte får annars?

Det viktigaste du får med en betald VPN är förutsägbarhet. Någon betalar för servrar, utveckling och support – och den någon är du, inte en annonsköpare. Det minskar behovet för “kreativa” intäktsmodeller som ofta följer med gratisappar.

En seriös betald tjänst ger normalt:

• Stabil hastighet och obegränsad data, så att du faktiskt kan ha VPN på hela tiden utan att det stör vardagen.
• Fler val av servrar och länder, vilket kan vara viktigt om du reser mycket eller vill undvika överbelastade noder.
• Funktioner för att minska skador om något går fel, som “kill switch” (stänger av internet om vpn-tunneln bryts) och skydd mot läckor av dns-förfrågningar.
• Tydligare integritetslöften, ofta granskade av oberoende aktörer, om att de inte loggar mer än absolut nödvändigt.

Rent säkerhetsmässigt kan en bra gratisnivå från en seriös aktör ge liknande kryptering som ett betalt konto. Skillnaden ligger i hur ofta du orkar använda den, hur pålitlig den är över tid och hur låg risken är att affärsmodellen bygger på din data. För den som vill göra VPN till en självklar del av sitt dagliga “grundskydd” är det här ofta den avgörande skillnaden.

När är en VPN onödig – och när är den värd varenda krona?

För många är en VPN mer “nice to have” än nödvändig. Surfar du nästan alltid hemma, på ett eget wifi med uppdaterad router och en modern dator eller mobil, och håller dig till vanliga, https-skyddade sajter – då är din riskbild ganska låg. I det läget ger en VPN främst extra integritet mot din internetleverantör och lite mer “gardiner för fönstret”, men inte ett dramatiskt lyft i ren säkerhet.

En VPN börjar bli intressant när du ofta lämnar ditt hemnät: jobbar på kaféer, hotell, tåg eller flygplatser, reser mycket eller delar nät med många andra. Då minskar den insynen för både nätägaren och operatören, och ger ett stabilt grundskydd oavsett hur välkonfigurerat just det nätet är.

Den är också mer motiverad om du bryr dig ovanligt mycket om integritet: du vill inte att operatören ska kunna bygga en detaljerad bild av vad du gör på nätet, du vill skydda appar som pratar med olika tjänster i bakgrunden, och du vill ha samma nivå av skydd när du tar med dig datorn eller mobilen utanför hemmet.

Till sist finns det de mer praktiska skälen: du vill kunna använda svenska tjänster när du är utomlands, eller komma åt innehåll som är låst till en region – även om det ibland krockar med tjänsternas användarvillkor. För vissa är det en sidonytta, för andra huvudskälet.

Sammanfattat:

• Låg risk, mest hemmabruk, ingen särskild integritetsoro? Då är en VPN ofta överkurs.
• Mycket publika nät, blandade miljöer, högre krav på privatliv? Då är en bra VPN mer försäkring än pryl.

Vanliga missförstånd

Runt VPN har det vuxit fram en del myter som gör det svårare att fatta ett rimligt beslut. Här är de viktigaste att reda ut.

“VPN gör mig anonym.”
Nej. En VPN döljer din IP-adress och gömmer din trafik för nätägare och operatör. Men så fort du loggar in på Google, Facebook, Instagram eller din bank vet de fortfarande vem du är. Cookies, inloggning och ditt beteende identifierar dig, oavsett om du har VPN eller inte.

“VPN skyddar mot virus och bedrägerier.”
En VPN krypterar trafiken, men den granskar normalt inte innehållet. Klickar du på en blufflänk, laddar ned skadliga filer eller använder svaga lösenord hjälper inte VPN:en. Mot det behövs uppdaterade system, sunt kritiskt tänkande, lösenordshanterare och gärna tvåfaktorsinloggning.

“Utan VPN är publikt wifi livsfarligt.”
Det var en större risk när många sajter saknade kryptering. I dag är nästan all seriös trafik skyddad med https, vilket innebär att innehållet i dina besök inte går att läsa rakt av. En VPN minskar fortfarande insynen och skyddar appar och sidotjänster som kan läcka mer data, men skillnaden är inte svart-vitt “säkert eller osäkert”.

“Har jag VPN behöver jag inget annat skydd.”
VPN är ett lager i en större helhet. Brandvägg, uppdateringar, mobilens säkerhetsfunktioner, lösenordsvanor och hur du hanterar mejl och bilagor spelar minst lika stor roll. Ser man VPN som ett komplement – inte som hela lösningen – hamnar man närmare verkligheten.

Så väljer du rätt VPN – eller låter bli helt

Om du efter allt det här känner att en VPN kan vara relevant för dig, är nästa steg att välja om och vilken. Här är en praktisk checklista – och ett par skäl att låta bli.

1. Börja med affärsmodellen
Ställ frågan: hur tjänar de pengar på mig?

• Betalar du en rimlig månadsavgift → sannolikare att de inte behöver sälja data.
• “Helt gratis” utan tydlig koppling till en betalprodukt → var extra skeptisk.

2. Titta på integritet, inte bara hastighet
Några saker värda att kolla på i deras policy och dokumentation:

• Säger de att de inte loggar vad du gör – och har det granskats av oberoende part?
• Förklarar de tydligt vilken data de faktiskt sparar (t.ex. betalningsuppgifter, fel-loggar)?
• Är det tydligt vilket land företaget hör hemma i och vilka lagar de lyder under?

3. Krav för vardagsanvändning
För en vanlig användare som vill ha en stabil “alltid på”-lösning är det rimligt att kräva:

• Appar för alla enheter du faktiskt använder (mobil, dator, surfplatta).
• Obegränsad data och okej hastighet även kvällstid.
• En enkel nödbroms (“kill switch”) som bryter uppkopplingen om VPN:en tappar kontakten.

4. När det räcker att avstå
Om du efter att ha gått igenom din egen vardag inser att:

• du nästan aldrig sitter på publika nät,
• du inte har något särskilt behov av extra integritet,
• och du redan har uppdaterade prylar, brandvägg och sunt säkerhetsbeteende,
  då är det helt rimligt att inte skaffa VPN alls. Du avstår inte från “måste-skydd”, utan från ett extra lager som inte gör så stor skillnad i just din situation.

Källor och vidare läsning

1. Apple – About iCloud Private Relay

• URL: https://support.apple.com/en-us/102602
• Använt till: Förklarar vad iCloud Private Relay är, att det ingår i iCloud+ och skyddar när man surfar i Safari, samt att syftet är att separera IP-adress från vilka webbplatser du besöker. Används som grund för jämförelsen mellan Private Relay och en “full” VPN-tjänst.

2. Apple – iCloud Private Relay Overview (teknisk genomgång)

• URL: https://www.apple.com/privacy/docs/iCloud_Private_Relay_Overview_Dec2021.PDF
• Använt till: Detaljer om “dual-hop”-arkitekturen, där en första nod ser IP-adressen men inte webbplatsen och en andra nod ser webbplatsen men inte IP-adressen. Ger stöd för beskrivningen att ingen enskild part samtidigt ser både “vem du är” och “vad du gör”.

3. FTC (USA:s konsumentmyndighet) – Are Public Wi-Fi Networks Safe?

• URL: https://consumer.ftc.gov/articles/are-public-wi-fi-networks-safe-what-you-need-know
• Använt till: Underlag för att dagens publika wifi generellt är mindre riskfyllt än förr eftersom “de flesta webbplatser” numera använder HTTPS, samt rekommendationer om att titta efter låssymbol/https och att grundskydd som starka lösenord, uppdateringar och tvåfaktorsinloggning är avgörande oavsett VPN.

4. Ikram m.fl. – An Analysis of the Privacy and Security Risks of Android VPN Permission-enabled Apps

• URL: t.ex. sammanfattning hos Macquarie University: https://researchers.mq.edu.au/en/publications/an-analysis-of-the-privacy-and-security-risks-of-android-vpn-perm
• Använt till: Forskning på 283 Android-VPN-appar som visar bl.a. läckor (DNS/IPv6), osäkra tunnlar, förekomst av malware och omfattande tredjepartsspårning. Används för resonemanget om risker med särskilt gratis eller okända VPN-appar och varför “VPN” inte automatiskt innebär bättre integritet.

5. TechRadar – The frightening truth behind free mobile VPN apps

• URL: https://www.techradar.com/news/the-frightening-truth-behind-free-mobile-vpn-apps
• Använt till: Populärvetenskaplig genomgång av samma forskningsresultat som ovan, med konkreta siffror (t.ex. hög andel appar med malware, spårningsbibliotek och bristande kryptering) som illustrerar problemen med “helt gratis” VPN-tjänster.

6. Techopedia – What is the difference between a VPN and a firewall?

• URL: https://www.techopedia.com/what-is-the-difference-between-a-vpn-and-a-firewall/7/34864
• Använt till: Stöd för distinktionen mellan VPN och brandvägg: VPN skyddar data och identitet i transit, medan brandvägg skyddar nätverk och system mot intrång. Används i stycket där vi förklarar att brandvägg är “grundlåset” och VPN ett extra lager mot insyn, inte en ersättare.

7. Netflix Help Center – “You seem to be using a VPN or proxy” (olika felkoder)

• URL (exempel): https://help.netflix.com/en/node/277
• Använt till: För att visa att stora streamingtjänster uttryckligen konstaterar att VPN kan ändra eller dölja plats, och att de har rätt att blockera eller begränsa innehåll vid upptäckt VPN/proxy. Underlag för avsnittet om platsbyte, geoblockering och att det ofta strider mot tjänstevillkoren även om det sällan handlar om straffrätt.

8. Internetmuseum – “FRA-lagen: Debatten blir hård när försvaret vill spana på internettrafik”

• URL: https://internetmuseum.se/tidslinjen/fra-debatten/
• Använt till: Översiktlig beskrivning av FRA-lagens innebörd, främst att kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser kan signalspanas, vilket innebär att en stor del av svensk internettrafik teoretiskt kan avlyssnas. Används som bakgrund när vi nämner svensk kontext kring statlig insyn i trafik.

9. Advokatsamfundet – “Europadomstolen: FRA-lagen strider mot Europakonventionen”

• URL: https://www.advokatsamfundet.se/Nyhetsarkiv/2021/maj/europadomstolen-fra-lagen-strider-mot-europakonventionen/
• Använt till: Som stöd för påståendet att svensk signalspaning har prövats och delvis underkänts av Europadomstolen