Eftersom de flesta hemlarm använder rörelsedetektorer som standard har du som har stora husdjur inte riktigt samma valmöjligheter, men det är ändå fullt möjligt att bygga ihop ett lika funktionellt larm som om du inte haft hund hemma. Du som har katt påverkas förmodligen inte alls.
Det finns därför ingen anledning att avstå från att skaffa hemlarm för att man har husdjur. Många tror att det är svårt, dyrt eller till och med omöjlig med tanke på rörelsedetektorn, vilket är helt fel. Däremot får man eventuellt anpassa larmet lite.
Rörelsedetektorn
Till att börja med kan vi ta en närmare titt på hur rörelsedetektorer fungerar. Det finns flera olika varianter, men de flesta för hemmabruk använder en ganska enkel men effektiv konstruktion. Den passiva infraröda detektorn (förkortas PIR eller PID) består som namnet antyder av en elektronisk sensor som mäter infraröd strålning och känner av förändringar i temperaturen.
Egentligen är det inte rörelse den känner av; när en människa (eller ett djur) passerar detektorn ökar temperaturen från rumstemperatur till kroppstemperatur för att sedan omedelbart minska igen. På så sätt känner den indirekt av att någon eller något rört sig genom rummet.
Praktiskt nog är de flesta rörelsedetektorer för hemmabruk anpassade för människor och inte husdjur. Det betyder att mindre husdjur inte sätter igång larmet. Med “mindre” brukar gränsen gå mellan 15 kg och 30 kg, men siffran varierar så kolla för säkerhets skull med din larmleverantör.
I vilket fall som helst är det med större hundar man kan få problem med rörelsedetektorer. Katten bör inte kunna sätta igång larmet. Däremot finns det många hundraser som är tillräckligt stora för att rörelsedetektorn ska lösa ut, men det finns lösningar även i det fallet.
Alternativen
Har du en stor hund som kommer att befinna sig i rörelsedetektorn synfält när du inte är hemma är alternativet att helt enkelt byta ut rörelsedetektorn mot en eller flera andra detektorer.
Fler magnetkontakter är det vanligaste alternativet. Det innebär att man säkrar upp alla fönster eller dörrar där det går att ta sig in i huset eller lägenheten och på så sätt eliminerar behovet av en rörelsedetektor.
Ett annat alternativ är en glaskrossdetektor, som fyller precis samma funktion som magnetkontakterna. Den kostar mer än en magnetkontakt men kompenserar med att den känner av glaskross (via luftrycksförändring och/eller ljudanalys) och därigenom täcker in ett helt rum.
Man får göra en kostnadsmässig avvägning om det är bäst att satsa på magnetkontakter eller en glaskrossdetektor. Slutsatsen är ändå att alternativen finns, även för dig med stor hund. Och har du katt behöver du inte bekymra dig så mycket alls.
