Larm till företag - jämför och spara

Viktigt att tänka på när du väljer företagslarm

Den här guiden förklarar hur du som företagare väljer rätt larmklass, vad som krävs enligt försäkringsbolag och vilka typer av larm som finns – från inbrottslarm till hisslarm och personlarm.

“Företagslarm” är ett paraplybegrepp. Det omfattar både klassiska inbrottslarm och sådant som ofta hamnar utanför konsumenternas bild: brandlarm enligt särskilda regler, hisslarm (nödkommunikation i hissar), person- och överfallslarm vid ensamarbete, kamerabevakning (även temporära system på byggarbetsplatser), samt drift- och miljölarm för t.ex. temperatur, vattenläckage och strömavbrott. Poängen är inte att köpa “allt”, utan att dimensionera rätt efter risk och krav – och där spelar försäkringsbolaget en större roll än många tror. 

Det första steget är därför alltid att fråga ditt försäkringsbolag om vilka krav som gäller för din verksamhet och lokal(er). För inbrottslarm åberopas i Sverige ofta Stöldskyddsföreningens normer (t.ex. SSF 130 med larmklasser 1–4), och försäkringsvillkoren kan vara explicit knutna till en viss larmklass. Rätt klass påverkar allt från detektorval till hur anläggningen projekteras och dokumenteras. 

Minst lika viktigt är vem som levererar och tar emot larm. Välj aktörer, produkter och larmcentraler som är certifierade– då finns det oberoende kontroller av kvalitet, redundans och processer. I Sverige kan du själv verifiera detta i SBSC:s öppna register (företag, produkter, personer och system). För larmcentraler gäller särskilt SSF 136, som ställer krav på bl.a. lokaler, teknisk redundans och dokumenterade rutiner för driftstörningar och alternativ drift.

Tänk också på att olika larmtyper styrs av olika regelverk. Brandlarm följer Brandskyddsföreningens SBF 110 (med koppling till Boverkets allmänna råd), hisslarm styrs av europeiska standarden SS-EN 81-28, och personlarm kopplas ofta till arbetsmiljökrav vid ensamarbete. Det gör att två till synes likartade lösningar kan bedömas helt olika, beroende på syfte och norm. 

Slutligen: många företag behöver temporära eller modulära lösningar i vissa skeden – t.ex. tillfälliga hyrlarm och mobila kameraenheter vid byggprojekt eller evenemang. Det kan ge ett bra skydd utan att du binder upp dig i onödan, men kontrollera fortfarande larmklass/krav med försäkringsbolaget och välj certifierade komponenter där det är relevant. securitas.se+1

Att komma ihåg innan upphandling

• Stäm av krav med försäkringsbolaget (larmklass, dokumentation, koppling till certifierad larmcentral). 
• Verifiera certifikat för leverantör, produkter och larmcentral i SBSC:s register. SBSC
• Säkerställ att rätt norm gäller för rätt ändamål (SBF 110 för brand, SS-EN 81-28 för hisslarm, SSF 130/140/136 för inbrottslarm och larmcentral). 

Larmklasser och certifieringar: så fungerar det och så väljer du rätt

Företagslarm är sällan ett “fritt val”. I de flesta fall styrs larmets utformning, kvalitet och uppkoppling av försäkringsbolagets krav – ofta uttryckt i form av en viss larmklass enligt Stöldskyddsföreningens (SSF) regelverk.
Larmklassen anger hur avancerat skydd som krävs mot inbrott, sabotage och tekniska fel, och påverkar både komponenterna, dokumentationen och vem som får installera systemet.

Vad larmklasserna betyder

I Sverige tillämpas normalt fyra larmklasser enligt SSF 130. De är anpassade efter verksamhetens risknivå – från små kontor till högriskmiljöer som guld- och läkemedelslager. Tabellen nedan ger en förenklad översikt:

De flesta svenska företag hamnar i klass 2 – ibland klass 3 om det finns höga värden eller frekventa inbrottsförsök i området.
Försäkringsbolaget specificerar ofta klassen direkt i villkoren, men tolkningen och projekteringen görs av behörig ingenjör inbrottslarm enligt SSF 1016. Denne ansvarar för att anläggningen uppfyller alla normkrav och att dokumentationen finns för framtida kontroller.

Viktiga normer att känna till

De här normerna är frivilliga ur lagens synvinkel, men bindande när de anges i försäkringsvillkor eller kontrakt.
Det innebär att en anläggning som inte uppfyller rätt klass i praktiken kan leda till reducerad eller utebliven ersättning vid skada.

Certifieringar – för system, företag och personer

För att säkerställa kvalitet finns flera nivåer av certifiering:

• Certifierade produkter: komponenter testas mot standarder (t.ex. EN 50131). Det gäller allt från centralapparat till detektorer och överföringsutrustning.
• Certifierade företag: installationsföretag som är granskade enligt SSF 1015/1018, vilket innebär kvalitetssystem, utbildad personal och dokumentationskrav.
• Certifierade personer: t.ex. Behörig ingenjör inbrottslarm (SSF 1016) och Behörig ingenjör brandlarm (SBF 1018).
• Certifierad larmcentral: enligt SSF 136, med krav på dubbla driftplatser, redundanta kommunikationer och säkrad personalhantering.

Ett företag kan alltså sälja ett “larm” utan att någon del är certifierad – men då är det också köparen som bär hela risken.
Därför bör alla företag kontrollera status i SBSC:s register, där alla gällande certifikat finns sökbara.

Brandlarm och andra specialfall

Brandlarm styrs av Brandskyddsföreningens SBF 110:8, och har egna klasser (A, B, C) som inte ska blandas ihop med SSF:s larmklasser.
De reglerar detektionsprinciper, redundans och krav på certifierad installation. Försäkringsbolag och räddningstjänst kan kräva att brandlarmet är godkänt enligt SBF 110 och kopplat till certifierad larmcentral.

För hisslarm gäller europeisk standard SS-EN 81-28, som kräver permanent fungerande nödkommunikation mellan hiss och bemannad larmmottagning.
Det kan lösas via larmcentral eller intern driftcentral, men systemet måste testas regelbundet och loggas.

Hur du tar reda på rätt larmklass

1. Kontakta försäkringsbolaget
   De anger kraven för din bransch, lokalyta och risknivå.
2. Be om skriftlig dokumentation
   Fråga efter vilken norm som ska tillämpas och om larmet ska vara anslutet till certifierad central.
3. Begär behörig projektering
   En behörig ingenjör inbrottslarm ansvarar för att rätt klass uppfylls och kan hjälpa till att översätta försäkringskraven till praktiska lösningar.
4. Verifiera allt i SBSC:s register
   Kontrollera företagets, produktens och larmcentralens certifikat innan du tecknar avtal.
5. Begär slutdokumentation (anläggarintyg)
   Det ska beskriva klass, ingående produkter och testresultat – och fungerar som kvitto vid skada.

Värt att veta: vanliga missförstånd

• “Mitt larm är certifierat eftersom det är köpt av ett stort bolag.”
  Inte nödvändigtvis. Även stora leverantörer har olika produktlinjer – vissa certifierade, andra inte.
• “Vi har kameraövervakning, så vi behöver inget inbrottslarm.”
  Kameraövervakning kan komplettera men inte ersätta larm enligt SSF 130.
• “Vi hyr tillfälligt larm – då gäller inte försäkringskraven.”
  Kraven gäller oavsett ägandeform; försäkringsbolaget ser till skyddsnivå, inte ägare.

Typer av larm för företag

När företag pratar om “larm” menar man ofta inbrottslarm. Men i praktiken består säkerheten av flera delsystem, ibland integrerade i samma plattform, ibland helt fristående.
Här går vi igenom de vanligaste typerna, från klassiska inbrottslarm till mer specialiserade lösningar som hyrlarm, hisslarm och personlarm.

Inbrottslarm

Det vanligaste och mest reglerade larmsystemet.
Ett företags inbrottslarm är normalt uppbyggt av tre delar:

1. Skalskydd – magnetkontakter och glaskrossdetektorer som skyddar dörrar och fönster.
2. Volymskydd – rörelsedetektorer som täcker inre zoner.
3. Överföring och larmcentral – säkra kommunikationsvägar till bemannad mottagning (vanligen enligt SSF 136).

Försäkringsbolagen kräver ofta att både systemet och larmcentralen är certifierade.
Vid högre larmklass (2–4) behövs även videoverifiering eller tvåvägskommunikation, vilket gör att larmcentralen snabbt kan avgöra om ett inbrott pågår och skicka väktare direkt.

Många leverantörer erbjuder dessutom rökgeneratorer (som Verisure ZeroVision eller Protect Fog Cannon) som temporärt fyller lokalen med rök och därmed avbryter inbrottet. Det är ett effektivt komplement – men ska projekteras av behörig installatör och integreras i larmsystemet på ett sätt som inte påverkar brandlarmets funktion.

Brandlarm och utrymningslarm

Automatiska brandlarm följer Brandskyddsföreningens SBF 110 och regleras ofta via bygglov eller försäkringskrav.
Här handlar det inte bara om rökdetektorer utan även om krav på dokumenterad projektering, drift och underhåll.
Systemet kan vara:

• Direktkopplat till räddningstjänst (via larmcentral)
• Kombinerat med utrymningslarm, som styr sirener och talat meddelande

Ett brandlarm ska alltid installeras av en certifierad anläggarfirma brandlarm och besiktas regelbundet. För verksamheter med särskilda risker – hotell, vårdboenden, större kontor – krävs ofta samordning med sprinkler, utrymningsplaner och driftlarm.

Kameraövervakning

Kameraövervakning (CCTV) har blivit en naturlig del av många företags säkerhet. Den kan användas:

• För att verifiera larmhändelser
• För incidentgranskning och kundflödesanalys
• För att skydda byggarbetsplatser, butiker och lager

Systemen delas in i två huvudtyper:

1. Stationära system – fasta kameror kopplade till NVR eller molntjänst.
2. Mobila videoenheter – fristående kameratorn med solpanel, batteri och 4G/5G, ofta hyrs in till byggarbetsplatser och evenemang.

Mobila system erbjuds t.ex. av Kooi, Securitas och Avarn, där utrustningen kopplas till larmcentral och kan fjärrstyras (ljudvarning, strålkastare).
Tänk på att kameraövervakning omfattas av dataskyddsregler (GDPR) – företag måste informera med skyltar, begränsa lagringstiden och kunna motivera syftet.

Tillfälliga hyrlarm

Vid kortvariga behov – byggarbetsplatser, pop-up-butiker, evenemang, tillfälliga kontor – finns hyrlarm som installeras på några timmar och kan flyttas.
De består ofta av trådlösa enheter (rörelse, dörr, kamera, siren) med 4G-överföring till larmcentral.
Hyrlarm kan kombineras med kameratorn eller rökgenerator och debiteras månadsvis.

Försäkringsmässigt gäller samma sak som för permanenta system: larmklass och certifiering kan fortfarande krävas. Kontrollera därför alltid med försäkringsbolaget även för korttidslösningar.

Personlarm och överfallslarm

För verksamheter där personal riskerar hot, våld eller ensamarbete – till exempel vård, butik eller nattarbete – krävs ofta personlarm.
De kan vara:

• Bärbara enheter (TWIG, SRT, AddSecure, Avarn m.fl.)
• App-baserade lösningar i mobiltelefon
• Stationära överfallslarm vid kassor eller receptioner

De flesta system har GPS och inomhuspositionering, “man-down”-funktion (larm vid fall eller stillastående) och direktlänk till bemannad larmcentral.
Arbetsmiljöverket ställer krav på riskbedömning vid ensamarbete – ett fungerande personlarm är ofta en del av åtgärdsplanen.
För företag med skyddsombud är det klokt att dokumentera rutiner för test och ansvarsfördelning.

Hisslarm

Hisslarm, eller nödkommunikationssystem för hissar, regleras av standarden SS-EN 81-28.
Varje hiss som transporterar personer måste ha möjlighet att larma bemannad mottagning vid nödsituation.
Systemet består av:

• En knapp i hisskorgen
• Tvåvägskommunikation till larmcentral eller driftcentral
• Automatisk testfunktion (måste loggas regelbundet)

Vid nyinstallation kontrolleras funktionen av besiktningsorgan.
För fastighetsägare gäller att ansvaret är löpande – man måste säkerställa att kommunikationen fungerar även vid el- eller nätbortfall.

Drift- och miljölarm

Allt fler företag kopplar även in driftlarm för att skydda utrustning, varor och processer snarare än människor eller lokaler.
Exempel:

• Temperatur- och fuktsensorer i serverrum
• Vattenläckagedetektorer med automatisk avstängning
• Larm för strömavbrott, tryckfall eller pumpfel

Dessa kan anslutas till samma larmcentral som övriga system eller till interna NOC/IT-avdelningar.
Många moderna larmsystem (AddSecure, COBS, Securitas IoT Hub) erbjuder moduler för detta, ibland som del av större “Connected Building”-lösningar.

Passersystem och elektroniska lås

Elektroniska passersystem används både för säkerhet och logistik.
De kan integreras med inbrottslarm (så att larmet slås av/på automatiskt vid kortinpassering) eller användas separat för att:

• styra tillträde efter behörighet
• logga in- och utpassering
• fjärröppna dörrar via app

För företag med flera lokaler är det vanligt att systemen centraliseras i molnet, med stöd för SSO och multifaktorautentisering.
Försäkringsmässigt kan lås och passersystem omfattas av SSF 3522 (godkända låsprodukter) eller SSF 1075(elektroniska lås).

Dim- och rökgeneratorer

Rökgeneratorer är ett stöldavbrytande komplement till inbrottslarm.
Vid utlöst larm fyller enheten lokalen med en tät, ofarlig dimma som gör det omöjligt att se.
Effekten är främst psykologisk – inbrottet avbryts omedelbart, men kräver att sirener och kommunikation fungerar korrekt.

Produkter som ZeroVision, Protect Fog Cannon och UR Fog används ofta i butiker och lager.
De är särskilt effektiva i små till medelstora utrymmen men måste installeras av certifierad tekniker eftersom felaktig placering kan minska effekten eller skada inventarier.

Sammanfattning: tänk i lager, inte produkter

Ett bra företagslarm består sällan av “en” lösning. Det är lager av skydd:

1. Förebyggande åtgärder (lås, belysning, rutiner)
2. Detektering (larm och sensorer)
3. Verifiering och åtgärd (kamera, rök, väktare)
4. Dokumentation och uppföljning (rapporter, service, test)

Ju mer som kan dokumenteras och certifieras, desto enklare blir dialogen med försäkringsbolag, räddningstjänst och arbetsmiljöinspektion.

Upphandling och kravlista: så undviker du vanliga fallgropar

Att köpa ett företagslarm är inte bara att välja rätt leverantör – det handlar om att få rätt skyddsnivå, rätt dokumentation och rätt ansvarsfördelning.
Här brister många upphandlingar, särskilt när pris blir viktigare än kvalitet. Ett larm som “låter billigt” kan i värsta fall stå företaget dyrt om försäkringsvillkoren inte uppfylls.

Kräv tydlighet från början

Det första du ska be om är skriftliga krav från försäkringsbolaget. Där framgår oftast:

• Vilken larmklass som gäller (ex. SSF 130 klass 2)
• Om installationen måste göras av certifierad anläggarfirma
• Om larmet ska vara anslutet till certifierad larmcentral
• Om krav finns på brandlarm eller kameraövervakning

Det kan verka byråkratiskt, men dessa punkter styr både systemval, pris och vem som får utföra arbetet.

Begär därefter en projektering utförd av en behörig ingenjör inbrottslarm (eller brandlarm, beroende på typ). Det säkerställer att anläggningen får rätt klass och att dokumentationen duger som underlag vid skada eller revision.

Ställ rätt frågor till leverantören

Vid offertförfrågan eller upphandling – särskilt om du bjuder in flera aktörer – bör du kräva att varje leverantör tydligt anger:

1. Vilken norm som systemet uppfyller (t.ex. SSF 130, SBF 110)
2. Vilken larmklass installationen avser
3. Om företaget, teknikerna och larmcentralen är certifierade
4. Vilka kommunikationsvägar som används (t.ex. IP, 4G, radio)
5. Vad som ingår i service och underhåll
6. Hur överlämning och utbildning sker
7. Hur eventuella integrationer hanteras (kamera, passersystem, driftlarm)

Be om produktlista på centrala komponenter. Kontrollera gärna själva i SBSC:s databas att varje produkt har giltigt certifikat. Det är ett enkelt men effektivt sätt att avslöja undermåliga lösningar.

Kontrollera larmcentral och väktarkedja

Alla larm bör vara kopplade till certifierad larmcentral (SSF 136). Det är din garanti för att:

• övervakningen sker dygnet runt
• redundans finns vid driftstörningar
• personalen har säkerhetsprövning
• kommunikationsvägar testas regelbundet

Fråga också vilket väktarbolag centralen samarbetar med och vilka responstider som gäller.
För företag i glesbygd kan skillnaden i utryckningstid vara avgörande för hur snabbt skadan begränsas.

Viktiga dokument – se till att de finns

Efter installationen ska du alltid få:

• Anläggarintyg – beskriver system, larmklass, normer och testresultat
• Ritningar och zonindelning
• Drift- och skötselinstruktioner
• Serviceavtal med intervaller och ansvarsfördelning

Anläggarintyget är centralt – det fungerar som bevis för att anläggningen uppfyller rätt krav.
Vid försäkringsärenden eller polisrapport efter inbrott är det ofta det första dokumentet som efterfrågas.

Undvik vanliga fallgropar

1. Otydliga avtal
   Många larmavtal är skrivna för att skydda leverantören, inte kunden. Se till att avtalet anger vad du äger, vad som hyrs, och hur lång uppsägningstiden är.
2. Felaktig larmklass
   En felklassad anläggning kan göra att försäkringen inte gäller. Dubbelkolla mot försäkringsbolaget och be att rätt klass står i offerten.
3. Ingen dokumentation
   Om installatören inte lämnar anläggarintyg eller ritningar – betala inte slutlikviden förrän allt är levererat.
4. Ej certifierad larmcentral
   Det förekommer att larm säljs som “uppkopplade”, men mot obemannade molnservrar. Det uppfyller inte SSF 136 och kan ge problem vid skada.
5. Saknat serviceavtal
   Larm kräver återkommande test och underhåll. Utan service kan garantin förfalla och försäkringsskyddet påverkas.

Checklista för offert eller upphandling

(En sådan tabell kan också användas som mall för företagets egen kravspecifikation eller offertförfrågan.)

Avtalsformer och kostnader i korthet

De flesta leverantörer erbjuder idag abonnemangsbaserade lösningar där hårdvara, installation, service och uppkoppling ingår i en månadskostnad.
Det ger låg startkostnad men innebär att företaget inte äger utrustningen. För större företag, där systemen integreras i fastighetens infrastruktur, är det ofta bättre att köpa hårdvaran och teckna separat serviceavtal.

Prisskillnaderna är stora, men grovt kan man räkna med:

• Inbrottslarm: från ca 400–800 kr/mån + installation
• Brandlarm (mindre anläggning): från ca 50 000 kr i engångskostnad
• Kameratjänst (mobilt torn): ca 3 000–7 000 kr/mån inklusive väktarutryckning

Syftet här är inte att jämföra priser mellan leverantörer, utan att ge en uppfattning om nivåerna där kvalitetslösningar brukar börja.

Slutsats

En genomtänkt upphandling minskar både risken för driftsproblem och framtida tvister.
Genom att följa de etablerade normerna – och dokumentera allt – står företaget starkt både gentemot försäkringsbolag och myndigheter.
Det är inte det billigaste larmet som är bäst, utan det som uppfyller rätt krav, fungerar över tid och har tydlig ansvarskedja.

Juridik och regelefterlevnad i korthet

När det gäller företagslarm finns ingen enda lag som säger hur ett larm ska byggas. Däremot berörs området av flera regelverk, myndighetskrav och branschstandarder. De påverkar hur ett system får användas, vem som får hantera informationen och vilket ansvar företaget har som ägare eller användare.

Kameraövervakning och personuppgifter

Kameraövervakning regleras av kamerabevakningslagen (2018:1200) och EU:s dataskyddsförordning (GDPR).
Det innebär i korthet att:

• Det måste finnas ett berättigat syfte, t.ex. att förebygga brott eller skydda egendom.
• Företaget måste informera tydligt om bevakningen (skyltar vid entréer och portar).
• Inspelat material får endast användas för det angivna syftet och lagras under begränsad tid (oftast 7–30 dagar).
• Endast behörig personal får se materialet, och lagringen ska ske säkert.

Vid kameraövervakning av arbetsplatser ska företaget dessutom kunna visa att det gjort en intresseavvägning mellan övervakningsbehov och personalens integritet.
I offentliga miljöer eller vid allmän tillgång kan även tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) krävas.

Ett vanligt misstag är att företag sparar bildmaterial “för säkerhets skull” eller använder det i utbildnings- eller marknadsföringssyfte utan samtycke. Det är ett direkt brott mot GDPR och kan leda till sanktionsavgifter.

Arbetsmiljö och personlarm

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ensamarbete (AFS 1982:3) säger att arbetsgivaren ska bedöma risker och vidta nödvändiga åtgärder för att snabbt kunna ge hjälp vid nödsituation.
I praktiken innebär det att företag med personal som arbetar ensamma — exempelvis nattvakter, vårdpersonal eller butiksanställda — ska kunna visa att man gjort en riskbedömning och vid behov infört personlarm eller motsvarande rutiner.

Personlarmet är alltså inte bara en trygghetsfunktion utan en del av arbetsgivarens rättsliga ansvar enligt arbetsmiljölagen.
Larmet bör dessutom testas regelbundet och ingå i företagets systematiska arbetsmiljöarbete (SAM).

Brandlarm och bygglagstiftning

Brandlarm omfattas av plan- och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler (BBR), där det ställs krav på utrymning, detektion och larmning.
För vissa typer av byggnader (t.ex. hotell, skolor, vård och större kontor) är automatiskt brandlarm obligatoriskt.
Byggnadsnämnden eller räddningstjänsten kan dessutom kräva koppling till larmcentral.

Systemet ska installeras enligt SBF 110:8 och underhållas enligt tillhörande regelverk.
Vid ägarbyte är det viktigt att drift- och serviceavtalet följer med, eftersom ansvaret för funktionen alltid ligger hos fastighetsägaren.

Hisslarm – personsäkerhet

Alla hissar för persontransport ska enligt SS-EN 81-28 ha fungerande nödkommunikation.
Det räcker inte med en “knapp som ringer” — systemet ska garantera tvåvägskommunikation till bemannad mottagning och regelbunden testfunktion.
Fastighetsägaren är ansvarig för att utrustningen fungerar dygnet runt.
Vid driftstörning kan hiss tas ur bruk tills funktionen är återställd.
Besiktningsorgan (t.ex. Dekra, Kiwa, RISE) kontrollerar efterlevnaden vid periodiska besiktningar.

Ansvar och försäkringsskydd

Försäkringsbolagen är ofta den praktiska “tillsynen” när det gäller företagslarm.
De kan kräva att anläggningen:

• är installerad av certifierad anläggarfirma
• har dokumenterat underhåll
• är ansluten till certifierad larmcentral

Vid brand, inbrott eller annan skada kontrolleras anläggningen mot villkoren.
Om skyddet inte uppfyller rätt klass, eller om service inte genomförts enligt plan, kan ersättningen reduceras eller nekas.

Det är därför klokt att arkivera anläggarintyg, serviceprotokoll och försäkringsvillkor tillsammans — så finns allt på plats vid en eventuell skadeutredning.

Sammanfattning

Företagslarm berör flera olika rättsområden – från personskydd till dataskydd och bygglagstiftning.
Den röda tråden är ansvar och spårbarhet.
Ett fungerande system ska inte bara upptäcka ett problem, utan även kunna visa i efterhand att företaget gjort allt som rimligen kan krävas.

Eller som en säkerhetskonsult uttryckte det:

“Det bästa larmet är inte det som låter mest, utan det som står sig bäst när något faktiskt händer – även juridiskt.”

Referenser och källor

Branschstandarder och certifiering

• SBSC – Hitta certifikat
  Sök certifierade företag, produkter, personer och system inom säkerhet, brand och larm.
  https://www.sbsc.se/hitta-certifikat
• Stöldskyddsföreningen (SSF)
  – SSF 130: Regler för inbrottslarmanläggning (larmklasser 1–4)
  – SSF 140: Projektering, installation och driftsättning
  – SSF 136: Regler för larmcentraler
  – SSF 1016: Behörig ingenjör inbrottslarm
  https://www.stoldskyddsforeningen.se/normer
• Brandskyddsföreningen – SBF 110:8
  Regler för automatiska brandlarmanläggningar och underhåll.
  https://www.brandskyddsforeningen.se/webbshop/normer-och-regelverk/sbf-1108
• SIS – SS-EN 81-28:2022
  Hissar för transport av personer och varor – Nödkommunikationssystem.
  https://www.sis.se/produkter/miljo-och-halsoskydd-sakerhet/larm-och-varningssystem/ss-en-81-282022
• Svensk Försäkring – Information om inbrottslarm
  Försäkringstekniska rekommendationer och exempel på skyddsnivåer.
  https://www.svenskforsakring.se/globalassets/forsakringstekniska-rekommendationer/mer-information-om-skadeforebyggande-atgarder/information-om-inbrottslarm.pdf

Myndigheter och lagstiftning

• Boverket – Brand- och utrymningslarm
  Vägledning till BBR och allmänna råd kring utrymning och brandlarm.
  https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/brandskydd/utrymning/brand-utrymningslarm
• Arbetsmiljöverket – Ensamarbete och hot/våld
  AFS 1982:3 samt vägledning om när ensamarbete är olämpligt eller förbjudet.
  https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/ensamarbete
• Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)
  Kameraövervakningslagen och GDPR – vägledning för företag och organisationer.
  https://www.imy.se/lagar–regler/kameraovervakning
• Plan- och bygglagen (2010:900) och Boverkets byggregler (BBR)
  Krav på brandskydd, detektion och utrymning.
  https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken

Besiktning, test och tillsyn

• Dekra Industrial / Kiwa / RISE
  Ackrediterade besiktningsorgan för hissar, brandlarm och säkerhetsanläggningar.
  https://www.dekra.se/
  https://www.kiwa.com/se/
  https://www.ri.se/

Kompletterande branschinformation

• SSF – Behöriga ingenjörer och anläggarföretag (register)
  Lista över behöriga personer och certifierade firmor inom inbrottslarm och brandlarm.
  https://www.stoldskyddsforeningen.se/register
• SBF – Regler för automatiska utrymningslarm (SBF 502)
  Komplement till brandlarm vid större lokaler.
  https://www.brandskyddsforeningen.se/webbshop/normer-och-regelverk/sbf-502

EU och internationell referens

• EN 50131 – Intrusion and Hold-up Systems
  Europeisk standard för klassning av larmprodukter och detektorer.
  https://standards.cen.eu