Genom att komplettera hemlarmet med en säkerhetsdörr har du kommit en bra bit på väg mot det optimala skyddet. Och en sådan ytterdörr skyddar inte bara mot inbrott utan också mot brand och buller – och kan sänka din försäkringspremie.
Så du har ett hemlarm med uppkoppling mot larmcentral. Det är bra. Fast helst vill man förstås inte att tjuven ens ska komma in i bostaden. Därför installerar allt fler ytterdörrar som är säkerhetsklassade, säkerhetsdörrar.
Med en säkerhetsdörr blir det riktigt jobbigt för tjuven att ta sig in. Hen är i praktiken chanslös med verktyg som bräckjärn, skruvmejslar och kilar. Beroende på typ av säkerhetsdörr stoppar den också för batteridrivna vinkelslipar och borrmaskiner. Åtminstone under rimlig tid. Eftersom en tjuv ogärna drar till sig uppmärksamhet och allt som oftast jobbar under tidspress brukar de flesta helt enkelt rata lägenheter med säkerhetsdörrar.
Ännu är säkerhetsdörrar vanligast i lägenheter. Detta eftersom fristående hus, kedjehus eller radhus ofta går att bryta sig in i genom fönster eller altandörrar. Däremot är säkerhetsdörren som komplement till hemlarm en bra idé även för sådana bostäder, eftersom tjuvar också drar sig för att göra inbrott i hem där det är svårt att ta sig ut med stöldgodset.
Dessutom får du fördelar som bättre isolering mot såväl kyla som ljud med en sådan dörr.
De flesta väljer säkerhetsdörr
Lotta Mauritzson är rådgivare på Svenska Stöldskyddsföreningen (SSF) och hon kan visserligen inte hänvisa till någon undersökning som visar att säkerhetsdörrar minskar risken för inbrott, men hon påpekar att de ju testas för att motstå en mängd verktyg och angreppsmetoder.
– Så när du installerar en säkerhetsdörr får du definitivt ett avsevärt bättre skydd mot inbrott jämfört med en vanlig dörr, säger hon och får medhåll av Erik Arvidsson som är skadeförebyggare på försäkringsbolaget Folksam.
De har inte gjort någon regelrätt undersökning av hur säkerhetsdörrar påverkar inbrottsfrekvensen, men han säger att vid en övervägande del av inbrotten som sker går tjuven in andra vägar, exempelvis genom fönster när det gäller lägenheter i markplan eller på första våningen.
– Inbrott i lägenheter som har säkerhetsdörrar, och där man inte kan gå in fönstervägen är helt enkelt ovanliga och när så sker är det ofta för att man glömt låsa dörren eller genom att förövaren lurar sig in, säger han.
Säkerhetsdörrar blir allt vanligare. Lotta Mauritzson säger att de flesta lägenhetsinnehavare som byter dörr väljer en sådan modell idag.
– Vi har en lång låstradition i Sverige, där vi tidigare än i de flesta andra europeiska länder tog fram normer för lås och dörrar utifrån ett säkerhetsperspektiv.
Fråga efter rätt säkerhetsklass
Så hur motståndskraftig är en sådan ytterdörr? Det finns flera nivåer i de klassificeringar som används, men för de som är vanligast när det gäller privatbostäder handlar det i princip om två saker: dörren och dess upphängningen ska vara utformad och utförd på ett sådant sätt att det inte på rimlig tid går att forcera med bräckjärn/kofot, mejsel, kilar och eldrivna verktyg som borrmaskiner och vinkelslipar. Det senare kravet gäller inte för alla säkerhetsklassade dörrar. (se separat avsnitt längst ned för detaljerad information)
Låset ska naturligtvis också vara godkänt, vilket märkligt nog inte ingår som krav i den europeiska standarden för säkerhetsdörrar, SS-EN 1627. Däremot har SSF tagit fram en norm, SSF 1078, som bygger på den europeiska men också inkluderar låsets säkerhetsnivå.
SS-EN 1627 finns i sex klasser som benämns med MK (motståndsklass) eller RC (resistance class) följt av siffran som anger klassen. Den lägsta, MK1, innebär i princip inte något skydd alls utöver låset och kan lätt forceras med enkla verktyg. De vanligaste säkerhetsdörrarna när det gäller lägenheter är MK3-dörrar. En sådan står emot angreppsförsök som pågår under 20 minuter med en effektiv angreppstid på 5 minuter, med verktyg som bräckjärn/kofot, skruvmejsel och kilar.
Dörrar på nivån över den, MK4, står även emot elverktyg som vinkelslipar och borrmaskiner, i ett angrepp som pågår i 30 minuter, varav 10 minuter är effektiv angreppstid, och torde vara förstahandsvalet för dig som nu står i begrepp att förstärka skyddet i din bostad.
Glöm inte låset!
Oavsett säkerhetsklass enligt den europeiska SS-EN 1627 måste du själv försäkra dig om att dörren har ett godkänt lås av motsvarande klass som dörren. Det är nämligen inte en del av standarden som dörren mäts mot.
Tystare och högre brandsäkerhet
Som begreppet säkerhetsdörr antyder skyddar en sådan mot mer än bara inbrott. En minst lika viktig aspekt är brandsäkerheten. Tack vare dörrens utformning står den emot brand avsevärt bättre än en ”vanlig” dörr, och fungerar på så sätt som en brandvägg mellan exempelvis lägenheten och trapphuset.
Eftersom en säkerhetsdörr ofta är tätare en en standardmässig ytterdörr – den ska bland annat klara att stå emot brandgaser – hålls också eventuella lukter i trapphuset borta från lägenheten betydligt bättre.
Den dämpar också ljud i betydligt högre grad än icke säkerhetsklassade dörrar. Det ger en tystare, behagligare miljö i bostaden.
Utseendet spelar visst roll
Medan en säkerhetsdörr tidigare var likställt med ett tråkigt eller rentav missprydande utseende är bilden en helt annan idag. Det finns gott om modeller där utseendet inte skvallrar det minsta om att det rör sig om ett högklassigt inbrottsskydd. Ofta har man monterat en tålig plastfolie som ska efterlikna trä utanpå ståldörren.
Somliga leverantörer kan till och med skräddarsy utseendet genom att montera en individuellt utformad ”träfasad” på utsidan som gör att den exempelvis passar in utseendemässigt med övriga dörrar i ett flerbostadshus.
Men vikten kommer du aldrig ifrån. Säkerhetsdörrar är ofta tillverkade av stål, även om de kan förses med ett lager träfanér för utseendets skull, och en dörr i klass MK3 kan väga uppåt eller till och med över 100 kg. Därför är det viktigt att konstruktionen runt dörrhållet klarar vikten. I normala fall är det aldrig några problem, men kan ställa särskilda krav på montören.
Inga krav på montörer av ytterdörrar
Varken myndigheter eller försäkringsbolag ställer några särskilda krav på installatörer eller montörer av dörrar. Testerna av dörrarna som sker och ligger till grund för klassificeringen görs utifrån tillverkarens monteringsanvisning, så det är viktigt att den följs, poängterar Lotta Mauritzson på SSF. Men det finns ingen certifiering av montörer och det går utmärkt att installera en säkerhetsdörr själv under förutsättning att man vet vad man gör.
I praktiken är det emellertid en god idé att anlita en yrkesman för monteringen. En ny dörr innebär inte bara att själva dörrbladet, den man öppnar och stänger, byts ut. Även dörrkarmen måste bytas eller anpassas och på det hela taget är det ett ganska omfattande arbete.
Även om det inte finns några krav på att montören ska vara certifierad eller godkänd på något annat sätt gör du förmodligen bäst i att anlita en leverantör som är medlem i exempelvis Sveriges Lås och Säkerhetsleverantörers riksförbund, SLR.
Vad kostar en säkerhetsdörr?
Priserna för säkerhetsdörrar varierar ganska stort beroende på klassning, modell, leverantör och förutsättningar för montering. Staffan Arwidsson på leverantören Svenska Skydd säger att en vanlig, slät MK3-dörr ligger på mellan 14 000 och 17 0000 kronor inklusive montering och det är tämligen representativt för branschen i stort.
– Om exempelvis en bostadsrättsförening köper många dörrar på en gång kommer man ju ner en del i pris, säger han och tillägger att ROT-avdrag inte går att göra för montering av lägenhetsdörrar.
Staffan talar visserligen i egen sak men rekommenderar att man väljer en svensk dörr och pekar på de största leverantörerna: Daloc, Robust, Swedoor och Ekodoor. Svenska Skydd tillverkar också dörrar, men i liten skala och framför allt modeller för speciella behov.
– Om du väljer en svensk dörr vet du att den har testats på ett korrekt sätt, av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). Det kan du inte vara säker på när det gäller en dörr som har importerats. Det förekommer fusk även i den här branschen, säger han.
Ett hemlarm är snarast en självklarhet för dig som vill skydda din bostad. Med en säkerhetsdörr kommer du avsevärt längre i din strävan och får också andra fördelar, som ökad brandsäkerhet och en tystare miljö i lägenheten.
KLASSER
SS-EN 1627. Europeisk standard som även gäller i Sverige med indelning 1-6 där 6 ger det största skyddet. Benämns även MK eller RC tillsammans med graden – exempelvis MK3. (MK står för motståndsklass och RC för resistance class). SS-EN 1627 är den vanligaste klassningen idag och du ska som lägst efterfråga MK3/RC3.
En MK3-klassad dörr ska klara angrepp utförda med enklare verktyg, kofot, mejsel under 20 minuter, varav 5 minuter räknas som effektiv angreppstid.
MK4 klarar dessutom angrepp som sker med batteridrivna verktyg som borrmaskiner och vinkelslipar, under 30 minuter, varav 10 minuter räknas som effektiv angreppstid.
Observera att låsets säkerhetsklass inte är inkluderad i den här standarden.
SSF 1078. Det här är en svensk norm som bygger på SS-EN 1627 men till skillnad från den inkluderas även låsets säkerhetsnivå. Den har fem säkerhetsklasser.
SS 817345. En äldre svensk standard med indelning 1-3 där 3 har högst krav.
6 skäl att skaffa en säkerhetsdörr
- Minskar risken för inbrott – i synnerhet tillsammans med hemlarm
- Skyddar mot brand – gäller främst lägenheter
- Håller lukter i trapphuset ute ur lägenheten
- Bättre värmeisolering
- Ökar värdet på din bostad
- Sänkt försäkringspremie (varierar beroende på försäkringsbolag)
