Grannsamverkan är ett effektivt sätt att öka säkerheten i ett bostadsområde. Här får du information och inspiration till hur du själv kan minska risken för inbrott med hjälp av Grannsamverkan. Läs om hur man arbetar i ett radhusområde i Haninge utanför Stockholm.
Det är old school så det räcker och blir över. Grannar som ser till varandra och blåser i visslan om de ser något som verkar skumt i området. Det handlar om grannsamverkan, metoden som föddes i USA på 70-talet och som har använts i Sverige sedan mitten av 80-talet för att minska brottsligheten i ett bostadsområden.
Det är uppenbarligen en effektiv metod. Enligt aktuella siffror från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) sjunker brottsligheten med i snitt 26 procent i områden där det drivs grannsamverkansprojekt.
Om du vill starta Grannsamverkan inom ditt bostadsområde vänder du dig till polisen på telefonnummer 114 14. De ser sedan till att utbilda kontaktpersoner och informerar om hur samarbetet med dem ser ut. Polisen kan också välja att engagera andra aktörer i samarbetet, som kommunen.
– Vi ser också till att förse området med skyltar som talar om att området driver grannsamverkan, att sätta upp vid gång- och bilvägar, förklarar Lars-Göran Strid som är ansvarig för Grannsamverkan i Stockholms län.
Måste vara aktiv hela tiden om Grannsamverkan skall fungera
I Haninge söder om Stockholm gick 110 hushåll ihop redan i början av 90-talet för att etablera grannsamverkan. Göran Blomqvist, en av de boende, är sedan ungefär fyra år mannen som håller ihop projektet och är kontaktperson mot polisen. Han beskriver en av de största utmaningarna:
– Du måste hela tiden informera de boende om vad som händer och vara aktiv på olika sätt. Annars är det lätt att projektet dör ut.
Det var också vad som hade hänt innan Göran tog över rollen som kontaktperson för fyra åra sedan. För även om det finns en etablerad struktur och färdiga ramar för hur man driver Grannsamverkan måste det finnas personer som är beredda att lägga lite tid och engagemang. Som Göran.
Hur arbetar ni i gruppen?
– En gång i månaden har vi ett informationsmöte med polisen här i Haninge, där de informerar om vad som har hänt sedan sist, var det exempelvis har skett inbrott och vad som är på gång från polisens sida, berättar han.
Som kontaktperson har Göran också ansvar för att se till att alla hushåll har koll på de så kallade grundläggande kraven på dem som ingår i ett grannsamverkansprojekt. Det handlar om sådant som att man ska meddela sina grannar om man reser iväg så att de kan vara extra uppmärksamma på händelser runt bostaden, att man har grundläggande kunskap om hur man skyddar sitt hem och förebygger brott och att man är allmänt vaksam.
Utmaning sprida nyhetsbrevet
En gång i månaden får man också ett nyhetsbrev av polisen, som tar upp händelser och annat som de boende har nytta av att veta.
– En av mina uppgifter är att sprida den informationen till de boende i området. De flesta har ju e-post och får nyhetsbrevet den vägen, men jag skriver också ut det på papper så att de som inte har den möjligheten får ta del av informationen, berättar Göran.
Med 110 hushåll skulle det bli ett digert arbete för Göran om han var ensam om uppgiften. Nu är det emellertid så ordnat att bostadsområdet har så kallade kvartersombud, som var och en håller kontakt med cirka tio hushåll.
Det är normalt så man strukturerar sig i ett större område, allt för att maximera nyttan av projektet och också minska risken att det faller i träda.
– Jag lägger också upp informationen på samfällighetens webbsida, och det var nog egentligen det som gjorde att projektet kunde ta fart igen efter en period då det i princip hade varit avsomnat, berättar han.
Ring alltid 112 vid brott
Informationsspridning verkar alltså vara den kritiska punkten. Såväl för nyttan med att driva grannsamverkan som för chanserna att projektet ska förbli levande.
Men hur fungerar det i praktiken? Vad händer om någon ser ett pågående inbrott eller misstänkt aktivitet?
– Som alltid, oavsett om man ingår i ett grannsamverkansprojekt eller inte, ska man ju ringa 112 om man ser ett brott begås. Och handlar det om misstänkt aktivitet, exempelvis en främmande bil som står stilla länge eller kör omkring i området har vi en mejladress som man kan använda.
Göran kan förstås inte säga i hur hög grad deras grannsamverkansprojekt har påverkat brottsligheten i området.
– Man vet ju inte om man har skrämt bort eller förhindrat brott. Och vi har ju haft inbrott och inbrottsförsök i området. Man kommer inte undan det bara för att man har grannsamverkan, konstaterar han.
Hur mycket tid lägger du på att driva projektet?
– Det blir ett antal timmar i veckan. Det ska skrivas och skickas information och så. Man måste ha kontinuitet och inte släppa taget, säger Göran.
Han berättar om att han var sjuk under sex veckor i början av året. Det gjorde att han inte kunde få ut nyhetsbrev och annan information som han brukade. Vilket i sin tur ledde till att folk började undra om vi hade slutat att skicka nyhetsbrev.
– Så det känns ju skönt att det vi gör efterfrågas och uppskattas, konstaterar han.
– Jag är övertygad om det skapar en ökad medvetenhet om vad som händer i området, att folk blir mer uppmärksamma.
Du hittar mer information om hur du kan starta och driva Grannsamverkan på www.samverkanmotbrott.se, en organisation som består av Polisen, försäkringsbolag, SSF Stöldskyddsföreningen, BRÅ, Sveriges Kommuner och Landsting, SABO, Hyresgästföreningen samt Villaägarna.