Antalet bostadsinbrott ökar i Sverige – på sina håll dramatiskt. Bakom ökningen står främst utländska ligor och nätverk, som lockas av låga straffsatser och att det finns mycket att stjäla.
De är från Georgien, alla tre. Just nu sitter de i en soffa i en lägenhet på Lidingö. En polis bultar hårt på dörren. På gården nedanför står en annan polis och håller uppsikt över balkongen.
En av männen reser sig, tar väskan med alla verktyg som står i hallen och rusar ut på balkongen. Han lyckas slänga in den på balkongen intill.
Hittar misstänkt stöldgods
Polisen bultar igen och upprepar ”vi är från polisen”. Nu reser sig en av de två som suttit kvar i soffan. Han går och öppnar dörren. Senare ska han hävda att ”polisen kom in med en spark”. Entrén blev nog hur som helst aningen stökig. En tavla faller ner från väggen och glaset går sönder. Men ingen skadas.
I hallbyråns översta låda hittar polisen en Gucci-klocka av dammodell, en brosch och en slipsnål. När polisen får tag i väskan på grannens balkong – vederbörande var lyckligtvis på väg hem när polisen ringde och kunde bistå dem – hittar de tre brytjärn, en så kallad låsslunga och diverse verktyg som senare identifieras som dyrkar av olika slag.
När en av poliserna öppnar ett skåp i sovrummet hittar hen flera postpaket. Tomma, frankerade och färdiga att skickas.
Det lilla intermezzot i lägenheten är snart över. De tre männen grips på misstanke om förberedelse till grov stöld och häleri.
Döms för förberedelse till grov stöld
En av de tre männen döms till förberedelse till grov stöld. Det framgår av den dokumentation från Stockholms tingsrätt som vi tagit del av.
De tre männen i lägenheten är olyckligtvis en del av en alltför tydlig trend. Antalet bostadsinbrott ökar. Och en allt större andel av dem utförs av tjuvar som är ”på tillfälligt besök”. Somliga kallar dem internationella ligor. Utländska nätverk är nog ett bättre begrepp.
Fredrik Wallén, kommunpolis i Lidingö, berättar att det inte rör sig om några små ökningar. Ännu finns av förklarliga skäl inga definitiva siffror för 2017, men antalet anmälningar i Stockholms län under året fram till den 4 december var 8107. Motsvarande siffror för 2015 respektive 2016 var cirka 6500. Fredrik Wallén bedömer att siffrorna i stort är representativa även för ett snitt i riket.
Att en växande andel av inbrotten planeras och utförs av internationella ligor vet polisen även om andelen uppklarade bostadsinbrott är låg.
– Det här har vi lärt oss genom förhör med dem vi griper, och underrättelser från andra håll, berättar Fredrik Wallén.
Östeuropa och latinamerika
Ungefär hälften av alla inbrott – ”och det är nog lågt räknat” – görs av utländska förövare. Den stora merparten härstammar från forna östeuropa, som de tre georgierna som fick påhälsning av polisen. Men Fredrik Wallén ser även en trend med ligor från Latinamerika.
– Det är inte lika många som från östeuropa, men tillräckligt många för att de ska märkas.
Att kalla det för ligor kan möjligen leda tanken fel. Åtminstone handlar det inte alltid om en sådan genomorganiserad verksamhet som benämningen antyder. Fredrik Wallén säger att det även kan röra sig om personer som bor i Sverige, och som lockar hit ofta yngre släktingar över en sommar.
– Sverige är attraktivt eftersom riskerna för en inbrottstjuv är tämligen små. Om gärningsmannen är en yngre person och tas på bar gärning blir de sittande några dagar till rättegång, sedan får de skyddstillsyn och släpps ut.
Dessutom finns det tämligen gott om sådant som är tjuvarnas favoritsaker i svenska hem: smycken och mindre värdesaker, säger Fredrik Wallén.
Rutinerat och genomtänkt av tjuvarna
Han pratar om tjuvarna nästan som om de vore yrkesmän, vilket de kanske i något avseende kan betraktas som. De arbetar ofta fokuserat, målmedvetet och snabbt. De tomma postlådorna i lägenheten skulle med all säkerhet användas för att skicka stöldgods ut ur landet. Inte sällan har förövarna också med sig färdigfrankerade, vadderade kuvert vid ett inbrott så att de redan på väg från huset eller lägenheten kan lägga stöldgodset på en brevlåda.
Oavsett hur de hanterar stöldgodset ser de alltid till att aldrig ta fler eller större föremål än de kan ta med sig utan att väcka misstanke.
Det genomtänkta och rutinerade tillvägagångsättet gör att polisens utredningsarbete ibland blir aningen svårare jämfört med när den traditionella inbrottstjuven – en person med missbruksproblem – varit framme. Men Fredrik Wallén är ändå inte särskilt imponerad.
– Även de utländska, organiserade förövarna gör misstag och lämnar spår.
Utländska tjuvar finns sällan i register
Så hur gör man för att skydda sig mot den växande inbrottsvågen? Fredrik Wallén konstaterar att det handlar om ”det gamla vanliga”. Bra lås på ytterdörr och altandörr är nummer ett.
– Tjuven vill ju ta sig in så enkelt som möjligt, och utan att behöva göra någon större åverkan – något som ökar risken för upptäckt. Och många altandörrar går att öppna med en liten skruvmejsel.
– Så bra lås i kombination med grannsamverkan och ett uppkopplat larm är oerhört effektivt.
De tre männen i lägenheten kunde inte kopplas till något inbrott. Det är ett av polisens problem just med utländska förövare. Eftersom de sällan finns i något register blir identifiering utifrån spår som kommer fram vid en brottsplatsundersökning inte möjlig.
Men nästa gång de besöker Sverige för att ”vila upp sig” och eventuellt bestämmer sig för att pröva lyckan med ett eller annat inbrott, är risken betydligt större att de åker fast för just det.
—-